Vad innebär prokrastinering? Vi har alla varit där. Tentaplugg som drar ut på tiden. Ett jobbsök som aldrig riktigt kommer igång. Att vika tvätten känns plötsligt som dagens viktigaste uppgift – allt för att slippa ta tag i det där vi vet att vi borde göra. Det kallas prokrastinering, eller uppskjutandebeteende, och det är mer vanligt än du kanske tror? Men varför gör vi så här? Och viktigare – hur kan vi bryta mönstret och faktiskt komma igång?
Vad är prokrastinering?
Prokrastinering är när vi medvetet skjuter upp något vi borde göra, trots att vi vet att det kan få negativa konsekvenser. Det handlar inte om lathet – ofta är det tvärtom: många som prokrastinerar är ambitiösa och har höga krav på sig själva.
Det är vanligt att prokrastinera när vi står inför något som känns överväldigande, otydligt eller tråkigt. Vi kanske tvivlar på vår förmåga, är rädda att misslyckas – eller så vet vi helt enkelt inte var vi ska börja.
Prokrastinering i studier och arbetsliv
För dig som funderar på att börja plugga, eller som redan är studerande, kan uppskjutandebeteende bli ett hinder. Deadlines känns långt borta – tills de plötsligt inte gör det längre. Och ju längre vi väntar, desto större blir uppgiften i huvudet. Men det finns strategier som fungerar. Här är några konkreta tips för att sluta prokrastinera – och börja få saker gjorda.
Dela upp det du skjuter upp
Stora uppgifter känns ofta överväldigande. Att skriva en uppsats, söka till en utbildning eller uppdatera sitt CV kan verka som ett berg. Men om du bryter ner det i små, tydliga steg blir det mer hanterbart.
Om vi tar exemplet att du vill ansöka till en utbildning inom IT. I stället för att endast ha som uppgift ”Sök utbildning” skriv:
- Gå in på yh.se
- Kolla vilka utbildningar som finns inom IT
- Skriv ner de jag är nyfiken på
- Ansök till den utbildning som lockar mig
En checklista plus att bocka av varje mindre uppgift håller motivation i gång!
Använd 5-minutersregeln
Säg till dig själv att du bara behöver jobba med uppgiften i fem minuter. Det låter löjligt enkelt – men det är just det som gör det så effektivt. Ofta märker du att när du väl börjat, är det lättare att fortsätta. Kom igång först. Vila sen.
Skapa rätt miljö
Din omgivning påverkar mer än du tror. Det är svårt att fokusera med TikTok, disken och notifications som pockar på din uppmärksamhet. Försök hitta en plats där du kan jobba ostört – och stäng av notiserna för en stund.
Sätt tydliga mål (och belöna dig själv!)
Vad vill du egentligen uppnå, och varför? Vill du komma in på drömutbildningen? Lära dig något nytt? Byta karriär? En tydlig målbild ger dig ett “varför” som driver dig framåt.
Och glöm inte: Belöningar är inte barnsligt – det är smart. Bestäm i förväg hur du ska fira när du gjort något jobbigt. En fika, en serie, en paus i solen – välj det som gör dig glad.
Förlåt dig själv – och börja om
Alla skjuter upp saker ibland. Det gör dig inte dålig. Men att fastna i dåligt samvete kan göra allt ännu svårare. Tricket? Släpp det. Börja om. En ny dag innebär en ny chans. Du är inte dina vanor – du kan skapa nya.
Föreläsaren Johannes Hansen förklarar det väldigt bra här.
Hitta ditt why not?
Ibland fastnar vi i tanken “Jag borde…”, och då blir uppgiften en börda. Testa att vända på det: Vad kan hända om jag inte gör det här? Om du inte söker utbildningen – kommer du ångra dig? Om du inte pluggar till tentan – hur kommer det kännas imorgon?
Att se konsekvenserna av att inte agera kan ge dig en välbehövlig puff framåt. Lite FOMO, men på ett smart sätt.
På väg mot något bättre?
Oavsett om du funderar på att börja plugga, byta bana i arbetslivet eller bara vill bli bättre på att hantera vardagsstressen – att sluta prokrastinera är ett viktigt första steg. Kom ihåg: du behöver inte ha perfekt motivation eller en felfri plan. Du behöver bara börja – gärna lite i taget.
