RecoLab i Helsingborg är en mötesplattform, testbädd och innovationsarena där aktörer från olika håll samlas för att hitta lösningar på några av vår tids viktigaste frågor. Kopplingen till utbildningen Dagvatteningenjör är tydlig: VA och staden behöver mer kompetens inom vatten och inte minst inom de smarta lösningar som krävs i urban vattenhantering.
RecoLab fokuserar på att hitta lösningar kring hur vi hanterar vatten smartare, hur vi tar tillvara energi och resurser, och hur vi bygger kompetens för framtiden. I centrum står samverkan mellan VA, stad och näringsliv med ett tydligt fokus att se vatten som en resurs.
Amanda Haux representerar ledningsgruppen för utbildningen. Hon arbetar som verksamhetsutvecklare på RecoLab, där arbetet handlar om att skapa rätt förutsättningar för utveckling – både i teknik, samverkan och riktning.
Jag arbetar som verksamhetsutvecklare på RecoLab, där NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är huvudman för driften. Samtidigt finns en styrgrupp kopplad till RecoLabs övriga verksamhet där representanter från Öresundskraft, NSR och Helsingborgs stad ingår, berättar Amanda.
Därför engagerar sig RecoLab i utbildningen
Dagvatten lyfts fram som särskilt intressant i relation till utvecklingen mot källsorterat avlopp och hantering av gråvatten, där framtidens system behöver kunna hantera flera vattenslag på ett effektivt och smart sätt.
VA tillsammans med staden behöver kompetens inom vatten och smarta lösningar inom den urbana vattenhanteringen som dagvatten, avloppsvatten och dricksvatten. Dagvatten är intressant i aspekten vår satsning på källsorterat avlopp och hantering av gråvatten, menar Amanda.
Amanda Haux, RecoLab, ledningsgruppsrepresentant för utbildningen.
Behovet just nu: mer kompetens i teknik, juridik och policy
Det finns redan dagvatteningenjörer inom både NSVA och Helsingborgs stad, men behovet växer och breddas. För att kunna driva innovativa dagvattenlösningar krävs inte bara tekniska kunskaper utan även kompetens inom juridik, policy och regelverk.
Det behövs kompetens kring tekniklösningar och juridiska och policyfrågor för att kunna utveckla innovativa dagvattenlösningar. Målet är större än enskilda projekt, vi behöver ta bättre hand om vatten som resurs, oavsett vilket vatten det handlar om, säger Amanda.
Personliga egenskaper som avgör
När teknik och regelverk förändras snabbt räcker det inte med grundkunskaper. För att lyckas i rollen som dagvatteningenjör krävs både uppdaterad kunskap och ett arbetssätt som bygger på nyfikenhet och samarbete över gränser.
Du behöver vara påläst och kompetent om dagens regelverk och tekniker, vara nyfiken och kreativ på att hitta nya lösningar. Även se möjligheter att samarbeta över förvaltnings- och bolagsgränser, berättar Amanda.
Framtiden: mer gränsöverskridande och mer resursorienterat
De kommande åren väntas yrkesrollen påverkas av ett skifte mot mer samverkan och mindre stuprör. Förhoppningen är att dagvattenfrågan i högre grad ska drivas gemensamt, oberoende av vilken organisation man råkar tillhöra.
Samtidigt växer synen på dagvatten som något mer än ett flöde som ska ledas bort. Det kan vara en resurs, inte bara för cirkulation av vatten, utan även för de ämnen och resurser som vattnet kan bära med sig.
För att det ska bli verklighet krävs det att policy och regelverk hänger med. Förhoppningsvis mer gränsöverskridande och inte styras av enbart vilken förvaltning/bolag man är anställd på. Kunna ta tillvara på dagvatten på ett mer effektivt och smart sätt, både att cirkulera vatten och de resurser som dagvatten kan innehålla, menar Amanda.
YH-utbildningarnas roll: snabbfotade och nära verkligheten
För att möta kompetensbehoven behövs utbildningar som kan svara snabbt på förändring. Här lyfts YH som en viktig del av lösningen, med fördelen att de ofta ligger nära arbetslivet och leder snabbare ut i operativt arbete.
YH-utbildningar känns snabbfotade. De kan möta utmaningar och möjligheter på ett annat vis och man kommer ut i operativt arbete snabbare, säger Amanda.
Det mest meningsfulla: att frigöra potentialen i ett vatten
Det som driver arbetet framåt sammanfattas i ett ord: potentialen. Vatten beskrivs som en av våra mest underskattade resurser – trots att det bär på både energi och värdefulla ämnen genom hela det urbana kretsloppet.
Idag rinner stora möjligheter rakt igenom systemen. Men genom att se vatten som en resursström i stället för ett avfall kan vi ta tillvara både energi och material betydligt smartare.
För att nå dit krävs dock ett gemensamt grepp där offentlig sektor, näringsliv och akademi drar åt samma håll, med teknik, standarder, policy och kompetensutveckling som möjliggörare.
Vatten är en av våra mest underskattade resurser, trots att det bär på både energi och värdefulla ämnen genom hela det urbana kretsloppet. Genom att se vatten som en resursström, inte ett avfall, kan vi ta tillvara energin och materialen betydligt smartare. Utan gemensamma tekniska lösningar, tydliga policyer, standarder och kontinuerlig kompetensutveckling kommer potentialen i ett vatten att förbli outnyttjad, menar Amanda.
